Immunsystemet är kroppens skydd mot allt som kan göra oss sjuka – som bakterier, virus och svamp. Det består av många delar som samarbetar: celler, vävnader, organ och olika molekyler. Immunsystemet ska känna igen och oskadliggöra sådant som är farligt, samtidigt som det ska se till att kroppen tolererar sådant som är ofarligt, till exempel pollen eller våra egna friska celler.

Immunsystemet delas in i:   

• Det medfödda försvaret, som reagerar snabbt och är vårt första inre skydd. Hit hör bland annat fagocyter och NK-celler som snabbt angriper inkräktare, samt komplementsystemet som hjälper till att bekämpa infektioner och stimulera det adaptiva försvaret.   

• Det adaptiva försvaret, som är mer träffsäkert och lär sig känna igen specifika smittämnen. Här spelar T-celler och B-celler en central roll, där B-cellerna bildar antikroppar och minnesceller som ger ett långvarigt skydd.  

Antikropparna – eller immunglobulinerna IgM, IgD, IgG, IgA och IgE – är en viktig del av försvaret. De känner igen och binder specifikt till smittämnen och hjälper kroppen att snabbt oskadliggöra dem.   

Alla delar av immunförsvaret samverkar. Det medfödda försvaret reagerar först, det adaptiva tar vid och skapar ett mer långsiktigt skydd. När immunförsvaret lärt känna ett smittämne kan kroppen skydda sig snabbare nästa gång – det är grunden för immunitet och även för hur vaccinationer fungerar.  

Till immunförsvaret räknas också kroppens ospecifika skyddsbarriärer, som huden, slemhinnorna, magsyran och flimmerhåren i luftvägarna, som hindrar smittämnen från att ta sig in från början.